صور الصفحة
PDF
النشر الإلكتروني

han 770:talet med ett cs N. R. Brocha obetydliga spåror en serskild not

collationerad. JOHAN PERINGSKJÖLD begynte: 32) såsom medlem af samma Collegium och fortfor sedermera i egenskap af K. Antiquitets-Archivi Secreterare att besörja ett sådant arbete, hvilket utfördes af detta verks Amanuenser. Härvid följde han likväl en annan plan och ordnade Handlingarne efter de Embetsmyndigheter, från hvilka de utgått. Han sainlade således ett så kalladt Kongl. Rea gistratur, innehållande Kongliga och Furstliga Personers bref, ett Bullarium eller Påfliga Bullorna, vidare Biskopars och Mötens stadganden, jemte Presterskapets Privilegier, samt betydligare Testamenten; men då enskildte Handlingar och Klosterbref icke kunde hänföras under någon af dessa hufvudafdelningar, antecknades ("extraherades”) endast i största korthet deras innehåll, hvilket likväl icke med alla brefven iakttogs. Brefven rörande Skåne blefvo föremål för en serskild persons befattning, efter hvars åtgärder dock endast obetydliga spår nu förefinnas. Assessoren i K. Antiquitets Archivets N. R. BROCMAN sysselsatte sig sedermera på 1760- och början af 1770:talet med ett Opus Diplomaticum Sueciæ, som han ärnade utgifva; men då han dels gaf en alltför stor utsträckning åt sina samlingar, som beständigt öktes, dels såg sitt arbete försvåras af en förman, som ej delade hans åsigter, kunde han äfven med biträde af halfbrodern, Amanuensen STECHAU, under hela sin lifstid icke medhinna att afskrifva mera af härvarande Documenter än 52 knippor af Miscellanea, efter hvilken tid här ej finnas flera vedermälen af Original-Documenternas bearbetapde 23) än hvad det obetydliga Riks-Historiographen C. BROMAN för sina forskningar begynt att afskrifva, intill år 1821, då under min tjenstgöring vid K. Bibliotheket mig dertill lemnades tillfälle derigenom att K. Bibliothekarien, Herr Canzli-Rådet P. A. WALLMARK fästade Höga Vederbörandes uppmärksamhet deruppå, att denna oskattbara samling af Originaler, hvilka, såsom förvarade i ett fuktigt hvalf, hotades af förgängelsen, genom förut verkställd afskrifning ej var tillräckligen tryggad mot alla möjliga händelser i en framtid 24). Sedan, i följe af hans förslag samma år dessa Originalers afskrifvande mot ett derföre anslaget årligt arfvode mig uppdrpgs, blef det mig en lika kär som dyrbar pligt att motsvara detta Nådiga förtroende och Vettenskapens fordran. Jag företog således ej blott att afskrifva, utan ock att öfver hela samlingen upprätta en öfversigt och förteckning, som visade buru mycket den för det närvarande innehåller. Då, någon tid derefter, äfven K. Witterhets, Historie och Antiquitets-Academiens Handskriftssamling kommit under min vård, i ordningsattes åter Originalerna till de 'afskrifna afdelningarna, och sedermera det öfriga. Utom det utslag dessa undersökningar gifvit rörande hvad redan förut blifyit bearbetadt och hyaraf upp

22) Hans första afskrifter eller Registratur gick förlorad i Slottsbranden 1697. Se PERINGSK. bref

i Sv. Dipl. 1: 607 nota De sedan gjorda finnas under Sign. E. 23) Då varande Lectoren, sedermera Biskopen C. G. NORDIN, som arbetade i denna väg, anmäler

till K. Canzli-Collegium d. 4 Apr. 1783: ”De vid K. Bibliotheket förvarande Diplomata känner jag endast af det öfver dem upprättade Register. De äro til större delen afskrifne igenom Herrar ÖRNHJELMS och PERINGSKÖLDS försorg, hvilke afskrifter jag haft tillfälle att se uti Kongl. Antiquitets-Archivo, och finner att hvad den förre uti sitt Diplomatarium eller Bullarium intagit är med dess egen hand antingen afcopieradt eller rättadt, hvaremot den sednare ofta beijenat sig af sådane Amanuenser, hvilka icke varit nog vane vid äldre stilar och abbreviaturer,

dem de följaktligen illa uttryckt." 24) I Memorial till Hof-Canzlers-Embetet 1821.

lystes att. Originalsamlingen stiger till 16500 documenter, har granskningen af hvad dittills icke blifvit ordnadt, och serdeles af samlingens i askar bortgömda och annars spridda delar varit högst tillfredsställande, då vigtiga fornskrifter, hvilka man länge ansett såsom förlorade 25), dervid återfunnits. Upptäckten att många här befintliga handlingar för de mest nitiske urkundsamlare varit obekanta 26) och än flere förblifvit oafskrifne, samt att våra namnkunnigaste Häfdetecknare, saknande kännedom om urskrifterne, vanligen endast rådfört afskrifter, ofta vanställde genom ofullständiga utdrag, äfvensom min egen med flere Wettenskapsälskare gemensamma erfarenhet huru föga gagnelig en enda, öfven den mest noggranna afskrift är för de flere Forskare, hvilka ej äro i tillfälle att densamma begagna, har väckt hos mig en allvarlig omtanka att genom ifrågavarande handlingars utgifvande i helhet, uti ett enkom deråt egnadt verk, göra Fäderneslandets Häfdekällor för lärda verlden tillgängliga. Till tryckning af ett Svenskt Diplomatarium vidtogos således kraftiga förberedande åtgärder, genom hvilka det blef möjligt, att, då enligt hvad förbemäldt är - löfte gafs om kostnadens ersättande, genast börja arbetets utgifvande, hvilket, såsom jag förut nämdt, skall fortsättas så långt min tid och mina krafter tillåta.

25) Deribland äfven Originalet till en af Sveriges äldsta Grundlagar, det bekanta Skenninge Mö• tes Beslut af d. 1 Mars 1248, Sv. Dipl. I. 330, hvilken handling vid 5 serskildta upplagor : ; aldrig blifvit tryckt efter originalet, utan endast efter afskrifter. 26) Att till och med PERINGSKJÖLD ej kände dem röjes tydligen derutaf, att vid den afskrifning han

föranstaltade, icke dessa originaler efter vanligheten, utan ofta sämre afskrifter lades till grund; hvilket inträffat ej mindre med nämde Mötes beslut, än med flere andra; Jemf. t. e. E. 6: 41, 45, med Sv. Dipl. I. 339, 539, m. fl.

[blocks in formation]

Påfven PASCHALIS I:s uppmaning till alla Christna att understödja Bisk. Ebbo och hans Med

hjelpare HALITGARIUS under deras beskickning för att i Norden införa Christna läran; full

makt för desse sändemän att predika och befrämja Christendomens stadgande; samt Påfv. EUGENIUS II:s och GREGORIUS IV:s uppdrag åt ANSGARIUS och SIMEON i samma afseende.

K. 1: 246.

Legatio Ebonis Archiepiscopi Remensis ad Gentes Septentrionales a

Paschali Papa suscepta

Avtenticis per ordinem succedentium trium Apostolicorum roboratis privilegiis, Paschalis scilicet, Eugenii sive Gregorii sanctæ Romanæ sedis præsulum hoc legationis Christi exemplar editum cunctis Ecclesiæ catholicæ filiis porrectum atque præfixum, opem ferentibus, felicitatis nugotium; impedientibus autem terribile damnationis judicium, si ligandi solvendique apostolicæ dignitatis verum Dei esse potesť testimonium dicentis; Quodcunque ligaveris super terram, & reliqua. Insuper vero quod uni ex minimis meis fecistis, mihi fecistis; ut qui scandalizaverit unum de pusillis; vel cætera, mundo superbientibus divinitus vulgata tormenta. Piis tamen benignisque mentibus hæc ita conscripta, per ordinem firmaverunt inviolabilia jura apostolica.

Literæ Pashcalis Papæ ad omnes Christianos Deo fideles: PASCHALIS Episcopus servus servorum Dei, universis sanctissimis fratribus, coëpiscopis, presbyteris, seu cæteris ecclesiasticis ordinibus gloriosissimisque Principibus, Ducibus, sive magnificis Comitibus, & cunctis Christianis Dei fidelibus. Cum religiosissimum constet curam ac sollicitudinem erga dominicum gregem gerere, quem divina dispensatione suscepimus gubernandum, atque coelestia pabula salubri communicatione subministrandum, maxime his, qui in competis & pagis sub principe tenebrarum callida suasione persistunt, & vitam viæ ignorantes devij, non quæ sursum sunt, sed quæ deorsum, stulta instigatione perquirunt. Sed quia in partibus Aquil quasdam gentes consistere, quæ nec dum agnitionem Dei habere, nec sacra unda baptismatis sunt renati, sub umbra mortis existere, & magis creaturæ

SvDipl.

quam creatori ignari mente servire cognovimus: Idcirco præsentem reverendissimum fratrem ac coëpiscopum nostrum EBONEM, sanctæ Remensis Ecclesiæ necessarium, cum consensu fidelium Dei, duximus illis in partibus pro intimatione veritatis dirigendum: quatinus auctoritate beatorum principum Apostolorum Petri ac Pauli nostra fraterna vice informatus, ante corpus & confessionem ipsius Apostolorum Principis evangelizandi publica auctoritate liberam tradidimus in omnibus facultatem, ut verbum vitæ viamque salutis ubique provideat, & fidei normam coelesti educatione confirmet, atque Apostolicæ institutionis doctrinam omni diabolico errore depulso viva voce corroboret, & si fortasse ad hoc divinum pertinens officium aliquid dubium emerserit, ad sanctam Dei Catholicam atque Apostolicam Romanam Ecclesiam recurrendo semper, & ex ejus hauriet purissimo fonte latices, unde & a cordibus mortalium divina interveniente gratia noxis emundare possit errores. Collegam denique huic divinæ administrationis legationi ei providentes, HALITGARIUM religiosum adijcentes ministrum constituimus, quatinus ad sedem Apostolicam oportuno valeat tempore de credito negotio facilius præstante Domino intimare, & nunquam se in qualibet parte huic nostræ aúctoritatis ministerio commisso negligere. Cui coram districto judice inde rationem reddere, & de destitutò ministerio poenas recipere sempiternas, non dubium esse præfigimus. Prò quô omnes exhortantes unanimiter commonemus ob amorem omnipotentis Dei, & Domini nostri Iesu Christi, atque Apostolorum ejus venerationem, üt in omnibus necessitatibus legationis hujus totis viribus eis solatiari certetis, & in nomine Domini nostri Iesu Christi, sicit seriptum est, recipere debeátisQui vos, inquit, recimit; me recipit ; & qui voś spernit, me spernit. Et iterum: Quod uni ex minimis meis fecistis, mihi fecistis. Vnde magis magisque commonemus, ut provida devotione, & largo caritatis affectu, puraque mente, ac sincera intentione, quæque itineri hujus necessaria prospicitis, pia benignitaté pro viribus succurrere non renuatis; ut pro certo hujus pietatis 'opere participes apud Dominum dignæ retributionis meritum percipiatis, sive in coelesti descriptione hujusmodi pro compensationis munere in consortio sanctorum connumerari valeatis. Si quis vero huic Dei officio ad intiminationem gentium a sancta catholica & Apostolica Ecclesia pio consultu ecclesiastico, destinato adsensum vel auxilium præbuerit, per interventionem beatorum Apostolorum, martyrum quoque atque sanctorum omnium in coelestibus gaudiis talibus pro meritis mereatur adscribi. At vero si quis, quod non optainus, contrarius adversator, huic divino cultui institerit, vel in quoquam præpedire conatus fuerit; his, vel cooperatoribus eorum, ad hoc peragendum ministerium temerator extiterit, & divina jussione & Apostolica auctoritate, anathematis vinculo puniatur, & perpetua condemnatione reus, diabolica sorte damnetur.

") Similiter auctoritate hujus Apostolici privilegii adjunctus est huic legationi ANSKARIVS Episcopus cum sociis suis, confirmatione Eugenii sequentis Papæ; quos succedens & Gregorius præsul eadem roboratione ») ausit, & Simonem Archiepiscopum cum ANSKARIO pontificali pallio pariter decoratos, in Archiepiscopali dignitate 3) si non temporaliter opulenti, spiritaliter tamen roborati, verbum Domini gentibus porrigentes, decus divinum in ipsis vigeret 4) (sublimi usque) corruscaret in omnibus.

• 2.
År 834.

Aachen. Kejsar LUDVIGS stiftelsebref på Hamburgs Ärke-Biskopssäte, och förordnande för ANSGARIUS att

vara Ärke-Biskop öfver alla länder, som ligga norr om Elben, jemte uppdrag till honom - att draga försorg om Nordiska hedningai'nes omvändelse.

K. 26. *). In nomine Domini Dei & Salvatoris nostri Jesu Christi. HLUDOVICUS divina favente & propitiante Clementia Imperator Augustus. Si specialibus cujusque fidclium nostrorum necessitatibus perspectis ) subveniendum esse Imperialis auctoritas monstrat, quantum magis ad debitam generalitatis 3) providentiam æquum dignumque pertinet. Ut & Ecclesiæ Catholicæ atque Apostolicæ, quam Christus suo pretioso sanguine redemit, eamque nobis regendam tuendamqué 3) commisit, piam ac sollicitam in cunctis 4) oportet gerere curam & ut in éjus provectů 5) & exaltatione congruam exhibeamus diligentiam 6) novis ad ejus necessitatem vel utilitatem atque dignitatem pertinentibus rebus, nova imo 3) necessaria & utilia provideamus constituta. Idcirco sanctæ Dei Ecclesiæ filiis præsentibus & futuris certum esse volumus qualiter divina ordinante gratia, nostris in diebus, Aquilonaribus in partibus, in gentibus videlicet Danorum, Sueonum **) magnum coelestis gratiæ prædicationis sive acquisitionis patefecit atrium, ita ut mustitudo hinc inde ad Christum conversa, mysteria coelestia, Ecclesiasticaque subsidia desiderabiliter expeteret. Unde Domino Deo nostro laudes immensas persolventes extollimus, qui nostris temporibus ac studiis, sanctam Ecclesiam, 'sponsam videlicet suam, in locis ignotis siuit dilatari atque proficere. Quamobrem una cum Sacerdoti+ bus cæterisque Imperii nostri fidelibus hanc Deo dignam cernentes causam

1) Hæc & superiora illa, literis Papalibus præmissa ut in MSto, Diplomati adsuta leguntur, sic

exhibere étiam hic una volui. 2) Forte fulsit legendum. 3) Deest constituit, ut, vel simile. 4) Forte sublimiter, atque.

Jemf. K. 1:' 179. Följ. N:o 3-15 äro hemtade utur K. 31290. 1) Alii prospectius. 2) generalis. 3) tuendam regendamque. 4). Deest, habet tamen Steph. Ba

LUZIUS Cap. Reg. Franc. T. I. p. 681. 5) prospectu. 6) Al. deest. 7) inimo. **) Exempla Bremensis Archivi heic interpolant: Norveorum, terræ (Farriæ, aliis:) Gronlandon,

llallingalandon, Islandon, Scrideviodon '& omnium Septentrionalium et Orientalium Nationum.

« السابقةمتابعة »