de det en större bok, innefattande afskrifter af sådana handlingar, som angingo för

Danmarks radz samtyckie vid the förplictning som breffuen inneholla ffinss paa ottende bladet vnder för:ne förstes besegling.

It. ther epther finss en annan K. VALDEMARSS stadfestning först pa för:da pantsättning greffue HANS giorde Ther epter paa thet kööp pa för för:da land Oc paa thet tredie köpith som Halland soldes &c. Thet fierde i samma stadfestning om then förlikning them oc riiken var giord

i mellan.

It. at K. MoNss skulle ther pa faa breff innan pingesdaga pantsatte hanom Konung VALDEMAR Vordenborg oc korsöör vt folio 1x:0

It. K. VALDEMAR eller Danske men aldrig skole owerfalle svenske men med hersköld eller bebinde sig med tydzske pa rikesens argesta folio 1x et x110

r

It. Rikesens radz breff til Halland oc Skane epter slaget aa Brwnkeberg folio LXXXX et LXXXX primo LXXXXII cixo et cxIx° ey annat hafuom vi förnummit i thet gamble register om skane &c. It. eth annet gammalt haffuom vi sett ther erchebispen oc Capitulum i Lwnd bekennnes sig haffue Hammarshuss oc monge privilegier aff K. i Swerige Oc at thet skal altiid stonde hanom vppet fore oc aldrig vara til rikesins eller K. i Swerige fiendes beskydning.

It. är oc eth mercheligit visord för riikit at erchebispen i Lwnd scriffuer sig för Sweriges förste Teslikes oc at ny ramerke lagdes mellan Swerige oc the land, som förra voro i öreswnd

oc landhen

It. Nw haffue Danske men borta swadana Rikesins merchelige swora swmmor med Oc huat then aarliga opbyrd riiss the swa longlige vpburit haffue Sweriges rike till skada haffuer her til ingen akthet vthen huru huar annan skulle förnidra som för ögen hafuer varit. It. Huad om Skane stonder i site Birgitte bööker är eder swa wel vitterligit som oss. J.... 22: 15, 16.

mark:

I brefvet till Herr TURE och LARS SIGGESSON d. 14 Aug. 1524 vid deras resa till DanEpter thet vor kereste naduge herre för mong ärende skull kan ey alt komma till synnes som vj förmode oc för monge omtanka Bede vj at j ville legge eder all ting tèss (nembl.?) i thenne reesa till Rikesins oc thet menige beste Oc j blandh annat at j thetta möte motte swa warde owertalet at swensche men motte komme til sin godz i gän i Danmark oc j NoregeTeslikes oc at riiket motte homme till sin gamble register, Breff oc Jordaböker vtförda haffue varit At j ville ther till bruke then förnumsth som gud eder giffuit haffuer som stoor makt pa ligger yttermera än wj kunne scriffue It. vj finge GERMUND SWENSSON the copier aff K. VOLDEMARS breff pa Bleekung oc Skane &c. Teckes eder haffue them med eder oc geffue thermed the Danske swar när the om Blekung rörande varda Som oss vel synes ey onyttokt vara tha säthe vj thet in till eder

Vi hoppes och at jey vele förgäthe om helge Eleff Pontificalia i Strengenes oc Aabo Oc then deel som biskopen i fyn tog Rikesins breff öc clenodia medan han är till städes Ey heller om rikesins register oc clemma. J. 22: 73.

1525 d. 9 Jan. erinras Riksens Råd likaledes i ett bref, att vid ett möte, Teslikes och ey lengre fördrögde om rikesíns register och rikesins Clemma. J. 22: 86. Nya Handl. i Skand. Hist. 3: 128. 1525 d. 28 Maj, Ad Electum Vpsalensem: - sunt pro regno quotquot scripserunt cosmographi qui de Gotlandia commemorant, Variisque tractatus inter regna habitj tam 'Calmarnienses quam alii Similiter et cronice wlgares de redemptione dicte terre expresse continentes Pluresque littere nobis inuise in suis originalibus quarum copias in registro regni inveniet p. v. (paternitas vestra) &c. veteri quod adhuc presumitur Strengnesie ffeceramus in omnibus locis diligentiam nobis possibilem in monasteriis & ecclesiis pro iuribus assequendis que tamen assequi non licuit Vnam literam bene sigillatam diuersis sigillis tam principum quam ciuitatum stagnalium inuenimus ante 26 annos in ecclesia nostra lincopensi in pulueribus, quam tunc temporis assignauimus Archidiacono Ganzo diligentius custodiendam in exitu nostro ad vrbem quam cum in reditu requireremus dixit Archidiaconus se ipsam assignasse domino Stenoni Sture seniori pro iuris & regni fortificatione quam presumimus apud heredes dictj domini Stenonis vel D. Ingeburgem Copiam tamen dicte litere depost legimus in registro regni. J. 22: 98.

3

hållandet med främmande makter, eller innefattade allmänneligen gällande Lagar 7). Det förvarades i Strengnäs af Biskopen, som vanligen var Konungens Canzler och höll Rikets Råd dessa vigtiga Documenter tillhanda. Men då Danske Biskopen HANS BELDENACKE under loppet af åren 1520 eller 1521 borttog Rikets klämma eller Sigill samt andra klenoder, annammade han troligtvis äfvenledes Rikets handlingar, hvarefter de sannolikt blifvit förstörde, helst all efterfrågan och alla de försök, som redan 1523-1525 gjordes för att återbekomma dem, fruktlöst aflupo ). Så framt det ej lyckats OLAUS PETRI, som varit Biskop MATTHIE i Strengnäs Canzler, att rädda något, funnos vid Kon. GUSTAF I:s anträde till regeringen inga Riksacter 9); men redan 1523 börjades ett ordentligt Registratur, hvari alla från Regeringen utgående Bref och Skrifvelser infördes; hvarjemte man icke uraktlät att samla hvad från den förflutna tiden kunde återfinnas. Snart fick denna Samling en tillökning, sedan indragning under kronan af klostren och de andeligas gods blifvit år 1527 i Westerås besluten I sammanhang härmed infordrades alla i klostren förvarade Handlingar, serdeles de, som angingo åtkomsten af deras egendomar och deras ingälder för att vid uppkommande tvister om bättre rätt till de indragne godsen tjena till ledning; och allt sammans anförtroddes åt den vid Konungens Canzli anställde RASMUS LUDVIGSSON, hvilken borde derutur lemna upplysning vid uppkommande fråga om slägtskapsförhållande samt arfs- och börds-rätt till återkräfda egendomar 10).

?) Til thess mere visso och aminnelse ær thetta noterat i Rijkzens Register i Strengnæs. Oc skal hær epter för Lagh haldas.

Sten Stures och R. R. förordn. om Malmbergh, 1485; tr. efter Bjärköa Rätt. s. 63.

8) K. ERIK XIV:s anteckningar i Sabellici Opera Omnia (Tr. i Nya Handl. rör. Skandinav. Hist. 3 Del. s. 135 följ. och 4 Del. s. 98 följ.) innehålla flere uttryck af denne Konungs rättmätiga klagan öfver de förluster Riket lidit genom offentliga Documenters bortförande. T. e. 3 Del. s. 140; med erinran att sådant skett ej blott för längre tider tillbaka eller fordom: Anf. st. s. 176, (öfs. s. 183:) utan äfven under K. GUSTAF I:s och K. ERIK XIV:s regering; Anf. st. s. 176 (öfs. s. 184). Till hvilken tid Riddaren CHRISTOPHER ANDERSSONS flyckt med Rikets Registraturer (Registeria Regni och Canzliets Tractater (Tractatus Cancelia), som omnämnes Anf. st. 4: 106, hörer, har har jag ej kunna uppspana.

9) I Riks-Archivet var före K. GUSTAF I:s tid intet, om icke några Canzli- och Cameralstadgar och Handlingar hade från Strengnäs blifvit ditförda. HADORPHS anm. i K Ant. Coll. namn 1687. Till och med Rikets så vigtiga document, som Tractaten, hvilken grundlade och bestämde de 3 Nordiska Rikens förening, eller Rikets Regeringsform under Unionstiden, kunde Konung ERIK XIV endast få läsa i en afskrift, hvilken ifrån Westerâs Biskops-Archiv i K. GuSTAF I:s tid hemtades till Stockholm; "Ex formula fœderis, yttrar Konungen sjelf, quam vivente Domino Patre piæ memoriæ Rege Gustavo Holmiæ ex protocollario Episcopi Arosiensis depromtam legi intelligitur - Nya Handl. rör. Skand, Hist.

3: 194 (öfs. 205).

10) "Sedan åhr 1527 var beviljadt i Westerås att kiörko godsen före Konung CARLS refst bortgifne skulle komma under Cronan och de som efter Refsten voro gifne, skulle närmaste slägten få igenbörda, då förordnades RASMUS LUDWICHSSON att uti Riksens förvaring taga alla kiörkors och Closters bref och skilja dem ifrån hvarandra, som före eller efter Refsten gifne voro." Af Sect. PALMSKIÖLDS annotation utur PEDER MÅNSSON UTTERS berättelse om RASMUS LUDVICHSONS arbete och handlingar, han under förvahring haft. Afskr. af G. BENZELSTJERNA, på Gr. von ENGESTRÖMSKA Biblioth.

Denna Samling utgjorde icke allenast början, utan ock länge hufvudsaken i Archivet, hvilket, sedan de nyare handlingarne jemväl tillväxt, deraf blef en serskild afdelning, kallad Gamla Archivet. Den vann under Konung GUSTAF II ADOLFS Regering en betydlig förkofran dels af de Documenter, som erhöllos vid Riksantiquariernas och Riks-Häfdesökarnes resor genom landet, dels af deras egna anteckningar. Men då Academiæ Secreteraren HADORPH sedermera erhöll tillträde till dessa Handlingar och K. Antiquitets Collegium inrättades, undfick han tillstånd ej allenast att dem mot skriftlig förbindelse till låns uttaga "), utan ock att till Upsala afhemta 12) så väl de gamla Kyrko- och Klosterhandlingarne tillika med Pergamentsbrefven, som allt hvad eljest innehöll upplysningar rörande tiden före Reformationen, såsom gamla böcker, Riks-Antiquariernes samlingar, afskrifter, anteckningar, ritningar, m. m. Huru stor denna Samling varit är svårt, om ej omöjligt att utreda; men här synes man deröfver företagit ett slags granskning och derifrån afsöndrat åtskilligt 13). Af. det återstående fördelades Pergamentsbrefven till lättnad för Historiska forskningen i Ecclesiastica, innehållande Påfvebullor, Biskops-, samt Kyrko- och Klosterbref, samt Politica, bestående af Publica och Privata Documenter. Ordnade efter tidföljden skulle de hopfästas i knippor och sedermera åter förläggas i lådor, hvilket blott till en liten del verkställdes 14), utan att någon förteckning dervid uppsattes 15). Docu

་

11) Ordres till Runell af Riks-Canzl. M. G. DE LA GARDIE d. 15 Nov. 1665, och Kongl. Maj:t d 15 Julii 1668.

12) De ankommo på ett fartyg till Upsala d. 14 Aug. 1669. Vid flyttningen voro de "komne i oordning och finner man litet af hvad Titeln på askarne angifver." HADORPHS Br. till R. Canzl. d. 17 Aug. 1669.

13) Efter granskning af 2:ne kistors innehåll och ett hastigt genomögnande af det öfriga yttrar HADORPH: "Sjelfva Documenterna anlangande synes nogsamt att dhe förr ähre igenomkastade och det nyttigaste utletat så att utì dem föga Antiquiteter finnas meer än en stor hop gamble original iordbref, hvilka för sigillerne skull och nampnen kunna mycket contribuera till Historiam nobilitatis. 2:0 finnes dher en hoop Kongl. Missiver till bem:te Herrar i dheras tijdh. Item Original Instructioner på Legations förrättande, hvilka tjena äfven till dheras förnäma bestellningars upplysning innan dhe på sistonne så olyckelige blefvo, och böra dessa hopsamblas, till Registraturen. 3:0 Liggia dher en anseenlig hoop privata bref, af hvilka sommestäds kan finnas particular notificationer om tidernas tillstånd. 4:0 Finnes dher fast många gambla jordoch räkenskaps-böcker på dheras gods, som ingenting giöra till sitt rum. 5:0 Ähr uthi en Coffort bara Ryska böcker." "Om nu Kongl. Maj:t ville låta alle Herrarnes Privatsaker igen lefvereras arfvingarne och dhe gambla bref, som nu familierne intet hafva något gagn af låta in Archivo medh dhe öfriga förvara, vore fuller det bästa." HAD. Br. till R. Canzl. d. 18 Mars 1670.

14) Arbetet gick långsamt och oaktadt fyra Studenters biträde var det efter 5 års tid ej slutadt och blef det icke sedermera. Blott ERIK VENNESIUS, som utarbetade det mesta ur gamla Handlingar, som under HADORPHS namn utkommit, har då efter årtal ordnat och i 81 knippor sammanhäftat en samling Privata bref, de så kallade Miscellanea. Jfr. HADORPHS Redovisn. för Ant. Coll. Stat och göromål till K. Canzl. Coll. i Juni 1685.

15) Väl begynte JOHAN HADORP, Sonen, som under loppet af 1690 uppehöll sig några veckor i Upsala en sådan, ehuru högst summarisk, men hann ej mer än anteckna summan af brefven i hvardera af 70 knippor bland förr nämnde Miscellanea. När sedermera Antiq. Arch. Secret. Canzli-Rådet Jon. PERINGSKJÖLD 1720 dog, författades ett helt kort Inventarium öfver Brefvens afdelningar, och denna afskrefs sedermera 1725 vid inventeringen efter Sonen JOH. Fr. Pering SKJÖLD, men vid aflefreringen 1780 blott räknades packarne.

menterna qvarstadnade i mellertid, äfven efter HADORPHS flyttning från Upsala, och voro der vid åtskilliga tillfällen blottställde att på flere sätt skadas 16); uppgjorda förslag till anstalter för deras räddande 17) blefvo fruktlösa. Efter låntagarens Secreteraren och Riks-Antiquarien HADORPHS, död år 1693 återfordrade 18) väl K. Riks-Archivet sitt lån, men ehuru det under tiden i Stockholm inrättade K. Antiquitets-Archivet saknade nödigt utrymme för sina arbetare och de samlingar det redan ägde, sedan äfven Skånska Handlingarne år 1689 tillrättakommit, återhemtade dock detta sistnämde verk från Upsala år 1694 de Pergaments-documenter der ännu funnos qvar 19). Vid Stockholms Slottsbrand den 7 Maj 1697 räddades dessa Handlingar, men dem anvistes en högst otjenlig plats uti det vid Norrbro belägna, så kallade Grefve PEHRS (BRAHES) hus, hvarest de inrymdes uti ett contoir under trappan. Der lågo de ännu år 1772 utan att kunna användas och "icke annorlunda än de icke varit till," enligt yttrande af den Embetsman, som då öfver dem ägde inseende 20). Vid delningen af K. Antiquitets-Archivets samlingar år 1780 föllo Pergamentsbrefven jemte annat på K. Bibliothekets lott. De voro då hopslagne i bundtar, hvilka äfven efter flyttningen till Kongl. Slottet förlades på åtskilliga mindre tjenliga ställen, intill dess det år 1822 lyckades att för dem erhålla ett serskildt litet förvaringsrum.

Oaktadt dessa Handlingar icke varit af trycket utgifna, hafva de icke desto mindre blifvit ofta tillitade och rådfrågade, så i offentliga som enskildta ämnen. Vid hvarje sådant tillfälle har man insett af hvad vigt och nytta deras utgifvande måste blifva för Rikets häfder. Men någon verkställighet har icke derå följt, ehuru man redan på 1640:talet begynt låta afskrifva gamla originalbref 21). Ett sådant företag började Secreteraren HADORPH genom sina Skrifvare och bifogade vid sina upplagor af åtskilliga gamla skrifter flere så utskrifne Recesser, Författningar, m. m. eller i allmänhet Acta Publica, hvarvid äfven några Klosterbref och en enskild samling kommo att copieras. Alla gamla bref och handlingar i den då varande Ecclesiastica afdelningen åtog sig Professoren och Assessoren i K. Antiquitets-Collegium, sedermera Riks-Historiographen CLAS ARRHENIUS ÖRNHJELM att afskrifva. Egenhändigt verkställde han detta arbete med alla honom bekanta, Sverige rörande Påfvebullor i 2:ne band; men för Kyrkor- och Klosterbrefven erhöll han, i anledning af det behof, hvari K. Reductions-Commissionen kunde komma af dessa Handlingar, biträde af några Studenter, hvarigenom denna afdelning i 12 band blef renskrifven och af honom

col

16) Huru farligit alla våra Documenter nu liggia uppe i vårt conventzrum kan jag icke afsäga, för eldzvåda och dråpp af taket, hvilket ingen vill böta; dherföre hafver jag stor skada på Vreta brefven tagit och nu hvar gång det rägnar måste låta med kiäril undersättias och afvärias. HADORPHS Br. till K. Canzl. d. 1 Juni 1670.

17) Jfr. flera Ant. Coll. Memorialer; deribland ett gifvit i Sept. 1688, och åter ett annat d. 8 Oct. 1690.

18) Genom Riks-Arch. Secret. Sv. ÅKERMANS (Leijonmarks) Memorial i Juli 1693.

19) Det återstående af samlingen återfördes på 2:ne skrindor. PERINGSK. Räkensk. för resan d. 19 Jan. 1694

20) Canzl. Råd. BERCHS Memor. till K. Canzl. Coll. d. 12 Dec. 1772.

21) På K. Riks-Archivet förvaras ett litet häfte och 2:ne större band, Sign. J. 5, 6, 7, med åtryckt: L. S. 1643, innehållande gamla afskrifne bref.

collationerad. JOHAN PERINGSKJÖLD begynte 22) såsom medlem af samma Collegium och fortfor sedermera i egenskap af K. Antiquitets-Archivi Secreterare att besörja ett sådant arbete, hvilket utfördes af detta verks Amanuenser. Härvid följde han likväl en annan plan och ordnade Handlingarne efter de Embetsmyndigheter, från hvilka de utgått. Han samlade således ett så kalladt Kongl. Registratur, innehållande Kongliga och Furstliga Personers bref, ett Bullarium eller Påfliga Bullorna, vidare Biskopars och Mötens stadganden, jemte Presterskapets Privilegier, samt betydligare Testamenten; men då enskildte Handlingar och Klosterbref icke kunde hänföras under någon af dessa hufvudafdelningar, antecknades ("extraherades") endast i största korthet deras innehåll, hvilket likväl icke med alla brefven iakttogs. Brefven rörande Skåne blefvo föremål för en serskild persons befattning, efter hvars åtgärder dock endast obetydliga spår nu förefinnas. Assessoren i K. Antiquitets Archivets N. R. BROCMAN sysselsatte sig sedermera på 1760- och början af 1770:talet med ett Opus Diplomaticum Sueciæ, som han ärnade utgifva; men då han dels gaf en alltför stor utsträckning åt sina samlingar, som beständigt öktes, dels såg sitt arbete försvåras af en förman, som ej delade hans åsigter, kunde han äfven med biträde af halfbrodern, Amanuensen STECHAU, under hela sin lifstid icke medhinna att afskrifva mera af härvarande Documenter än 52 knippor af Miscellanea, efter hvilken tid här ej finnas flera vedermälen af Original-Documenternas bearbetande 23) än hvad det obetydliga Riks-Historiographen C. BROMAN för sina forskningar begynt att afskrifva, intill år 1821, då under min tjenstgöring vid K. Bibliotheket mig dertill lemnades tillfälle derigenom att K. Bibliothekarien, Herr Canzli-Rådet P. A. WALLMARK fästade Höga Vederbörandes uppmärksamhet deruppå, att denna oskattbara samling af Originaler, hvilka, såsom förvarade i ett fuktigt hvalf, hotades af förgängelsen, genom förut verkställd afskrifning ej var tillräckligen tryggad mot alla möjliga händelser i en framtid 24). Sedan, i följe af hans förslag samma år dessa Originalers afskrifvande mot ett derföre anslaget årligt arfvode mig uppdrogs, blef det mig en lika kär som dyrbar pligt att motsvara detta Nådiga förtroende och Vettenskapens fordran. Jag företog således ej blott att afskrifva, utan ock att öfver hela samlingen upprätta en öfversigt och förteckning, som visade huru mycket den för det närvarande innehåller. Då, någon tid derefter, äfven K. Witterhets, Historie och Antiquitets-Academiens Handskriftssamling kommit under min vård, i ordningsattes åter Originalerna till de afskrifna afdelningarna, och sedermera det öfriga. Utom det utslag dessa undersökningar gifvit rörande hvad redan förut blifvit bearbetadt och hvaraf upp

22) Hans första afskrifter eller Registratur gick förlorad i Slottsbranden 1697. Se PERINGSK. bref i Sv. Dipl. I: 607 not. De sedan gjorda finnas under Sign. E.

23) Då varande Lectoren, sedermera Biskopen C. G. NORDIN, som arbetade i denna väg, anmäler till K. Canzli-Collegium d. 4 Apr. 1783: "De vid K. Bibliotheket förvarande Diplomata känner jag endast af det öfver dem upprättade Register. De äro till större delen afskrifne igenom Herrar ÖRNHJELMS och PERINGSKÖLDS försorg, hvilke afskrifter jag haft tillfälle att se uti Kongl. Antiquitets-Archivo, och finner att hvad den förre uti sitt Diplomatarium eller Bullarium intagit är med dess egen hand antingen afcopieradt eller rättadt, hvaremot den sednare ofta betjenat sig af sådane Amanuenser, hvilka icke varit nog vane vid äldre stilar och abbreviaturer, dem de följaktligen illa uttryckt."

24) I Memorial till Hof-Canzlers-Embetet 1821.

4