صور الصفحة
PDF
النشر الإلكتروني

plan blef uppgjord, vid hvilkens upprättande någre vetenskapens vänner *), hvilka förut redan nitälskat för fornforskningar, behagade på inbjudning med sina råd och upplysningar biträda, och snart var arbetet i full gång. Herr SETONS omsorg att ytterligare fortskynda detta företag, föranledde honom att anmoda åtskillige förtjente Män **), att biträda dels med registrerande af Codices och afskrifning, dels med dateringars uppsökande, dels med correcturs läsning, dels med planchernas uppritande och öfverseende, m. m., hvarigenom verkets fortgång påskyndades. Herr SETON sparade också hvarken kostnader eller mödor ***) för att medverka till detta arbetes utförande, men hann dock icke se det fullbordadt: han slutade sin lefnad den 1 October sistlidet år. Med hans frånfälle upphörde det understöd han så ädelmodigt egnat åt detta företag och betydliga utgifter för hvad då redan fanns tryckt, återstodo för undertecknad att gälda, men sådant oaktadt kommer verket icke att stanna, utan skall af mig med ospard möda och kostnad fortsättas.

Då den plan, som jag för detta arbetes utgifvande redan år 1827 genom trycket meddelat och i första Delen följt, i de följande äfven kommer att iakttagas, så har jag ansett mig böra här meddela den samma, för att visa de åsigter, som ligga till grund för verkets beskaffenhet.

Plan för utgifvandet af Svenskt Diplomatarium.

1:0 Uti detta verk intagas alla så väl Svenska Staten som Kyrkan, äfvensom enskilte Personer rörande Handlingar, såsom: Kongl. Bref och Försäkringar, Riksdagars och Mötens beslut, Freds- och Förbunds-tractater, Påfliga bullor, Kyrkomötens beslut, Biskopars skrifvelser, Aflats-Bref, Poenitents-Bevis, Broderskaps-Bref eller andra af andeliga Auctoriteter utgifna Handlingar, Dom- och Fastebref, Testamenten, Gåfvo-, Bytes-, Skifte- och Köpebref, Syne-Instrumenter, Pante- och Skuldbref, Qvittencer, Arfskiften, Pass- och Lejde-Bref, Urfejda Bref, Vidimationer, och Notariatsbetyg m. m. utan afseende på deras mer eller mindre vigtighet, enär en handling, som för en gren af historien kan synas likgiltig, tilläfventyrs erbjuder upplysningar

*) Presidenten i K. Krigs-Collegium, m. m. Herr Friherre G. W. AF TIBELL, Förste ExpeditionsSecreteraren, m. m. Herr Friherre J. ADLERBETH, KrigsHofRättsRådet Herr CL. LIVIJN och

Kammar-Junkaren Herr L. F. RÄÄF.

**) Kammar-Junkaren Herr RÄÄF, Amanuensen vid K. Bibliotheket Herr Mag. A. I. ARWIDSSON och S. M. Adjuncten Herr N. J. EKDAHL, samt för öfverseendet af handskrifternas fac-simile Acad. Adj. Herr Dr C. J. SCHLYTER. ***) Herr SETON begaf sig sjelf under en svår årstid till Åbo för att anskaffa en afskrift af den samling Påfve-Bullor, som genom Öfver-Intendenten m. m. Herr C. F. FREDENHEIMS försorg ur Påfliga archiverna i Rom, blifvit utskrifna; utom hvilken åtgärd denna samling nu varit för alltid förlorad, då originalet sedermera uppbrunnit vid den nämde Stad i Sept. 1827 öfvergångna eldsvåda: Afskriften förärade han Kongl. Witterhets, Historie och Antiquitets Academien. Herr SETONS tillgifvenhet för Fäderneslandets fornminnen följde honom äfven till dödsstunden; ty i hans testamente blefvo betydliga summor anviste till fortsättningen af Svenskt Diplomatarium och utgifvandet af handlingar i Svenska historien; men uppfyllandet häraf beror af en påstående rättegång, som dock icke kommer att medföra något uppskof i detta verks fortsättning.

för forskaren i en annan. Dock komma ej att härunder inbegripas hvarken de gamla landskapslagarne, samt lands- och stadslagarne, ej heller historiska författares arbeten, såsom redan af andre Fornforskare till utgifning företagne.

2:0 Skulle emedlertid förekomma sådane äldre handlingar, som, ehuru af ett synnerligt värde för historien, likväl icke kunna i betraktande af deras form anses egentligen tillhöra ett Diplomatarium eller finna rum bland Scriptores Rerum Suecicarum, blifva de, sådant oaktadt, meddelade såsom bihang till något af de utkommande banden.

3:0 I denna samling inflyta ej mindre handlingar, som röra Sverige och Finland, än ock de som angå Skåne, Halland, Blekinge, Bohus Län, Gottland och Jemtland, ehuru dessa Landskap icke alltid voro förenade med fäderneslandet, under den för detta arbete bestämda tidrymd.

4:0 Början göres med de äldsta handlingar, som kunna påfinnas, och fortsättes arbetet, så vidt ske kan, till tidpunkten för Evangelisk-Lutherska lärans införande här i Sverige.

5:0 Skulle likväl otryckte handlingar tillhörande en sednare tid, men af synnerligt värde för historien, öfverkommas, så varda de desto hellre samlade för att, derest omständigheterna medgifva, i sin ordning allmängöras, som offentliga verkens registraturer och archiver sakna, serdeles under Sextonde århundradet, nödig fullständighet.

6:0 Handlingarne införas uti chronologisk ordning inom hvarje band, och det påföljande vidtager der det föregående slutat; men äldre handlingar, som kunnat under tiden anträffas, intagas i början af näst utkommande band.

7:0 Äfven de documenter, som tillhöra planen för detta arbete, men redan blifvit tryckta inom vårt fädernesland, varda icke destomindre å sina hehöriga ställen intagna.

8:0 Enahanda förhållande kommer också att äga rum i hänseende till de Sverige rörande handlingar, som förekomma i utländske författares tryckta arbeten eller samlingar, utan att originalerna nu mera stå att inom Riket igenfinna; men äfven i sådant fall anmärkes ur hvilket verk de äro hemtade.

9:0 På sina ställen införas jemväl de handlingar, som finnas i gamla codices och brefsamlingar, men hvartill originalerna icke kunnat, oaktadt grannlaga efterforskning, återfås vid bandets utgifvande; skulle likväl originalet till en sådan handling kunna i en framtid erhållas, så införes det i näst utkommande band. Men om endast några få rättelser blifva af nöden, omtryckes icke hela documeutet, utan anföras blott rättelserna.

10:0 Framför arbetet komma icke allenast att meddelas uppgifter å de ställen, hvarest de begagnade original-samlingarne nu förvaras, utan äfven att inflyta

en beskrifning öfver hvarje på ofvanberörde sätt rådförd codex eller brefsamling med upplysning om det ställe der den nu är att tillgå; och komma alla samlingar af originaler eller codices, att å en, framför hvarje band tryckt uppgift utmärkas med bokstäfver, hvarmed sedermera, till korthetens vinnande, tillkännagifves vid öfverskriften å documenterna, hvarest de äro hemtade, hvilket alltid iakttages, så att icke någon handling utan sådan anvisning inflyter.

11:0 Då documenter aftryckas från originalerna, så uppräknas efter hvarje bref sigillen i den ordning de varit derunder hängande, med hänvisning till den planche, hvara desamma finnas, på sätt här nedan vidare omförmäles, aftecknade; äro åter sigillerna bortfallne eller utplånade, anmärkes jemväl sådant, äfvensom det första gången afritade åberopas, då samma person å flere bref nyttjat samma sigill; och blifva likaledes andeliga eller verldsliga auctoriteters sigill första gången då de förekomma, afritade; men andelige mäns enskilta sigill, som ej innehålla något vapen eller annat tecken, hvaraf kan utrönas till hvilken ätt de hört, graveras ej, utan kommer endast omskriften, innehållande namnet, att anföras, då sigillet i sin ordning uppräknas, med anmärkningen: andeligt.

12:0 Samtidiga rygganteckningar å perme-brefven införas, enär de innehålla upplysningar, som ej finnas i brefven; och iakttages äfven sådant, men med erinran derom, då de synas af en sednare tid, än sjelfva handlingen.

13:0 Åt vaxets eller snörets olika färger lemnas ej mindre uppmärksamhet, ǎn åt de stundom bakpå sigillen befintliga intryckningar, till utrönande af, huruvida dessa kunna anses såsom tillfälligheter eller om vissa personer eller ättegrenar brukat dylika af enahanda beskaffenhet, då sådant kommer att anmärkas.

14:0 Då ingen utländning kan med framgång begagna denna samling, utan att känna Svenska språket, i anseende till dels den deruti förekommande mängd vigtiga acter, som finnas & detsamma författade, dels ock behofvet att dermed jemföra våra öfriga Svenska författare och historiska källor, så har det synts lämpligast att använda samma språk så väl å titelbladet och till inledningen, som ock till de öfver hvarje bref blifvande öfverskrifterna, innefattande handlingens innehåll och uppgiften hvarifrån den är hemtad, äfvensom anvisningarne rörande sigillen, jemte öfriga anmärkningar och upplysningar, komma att derå författas; men deremot bifogas ett chronologiskt register på latin, hvilket upptager hvarje handlings innehåll.

15:0 Verket tryckes in qvarto med latinska stilar och å bästa sort tryckpapper, men utan all pragt, för att ej genom en ökad dyrhet motverka dess allmännare kringspridande; både sigillen och de fac-simile, som blifva nödvändige, för att visa skrifkonstens tid efter annan undergångne förändringar, utgifvas i koppar- eller stentryck, men då bref eller handlingar, hvaraf fac-simile redan finnas i andra af trycket utgifna verk förekomma, varder sådant i en not anmärkt.

16:0 Den yttersta noggranhet kommer att iakttagas så väl vid afskrifningen, som vid tryckningen, så att originalet i allt bibehålles; och lemnas äfven förekom

mande skriffel oförändrade, i händelse deras rättande kunde medföra någon tvetydighet eller ovisshet om ordets betydelse; men finnes anvisning, hvarefter ett sådant ord kan rättas, blifver det i en not anmärkt; alla förkortningar, hvilkas bokstafvering kan utredas antingen ur samma eller ock ur ett samtidigt eller likartadt document, uppfyllas; kan åter ingen säker vägledning vinnas för förkortningarnes utskrifning, bibehållas de, och blifver en kort underrättelse om de under Medeltiden i allmänhet brukliga förkortningar serskilt bifogad: för oläsliga ord lemnas rum, dock tryckas så många bokstäfver, som kunna med säkerhet läsas, och meddelar slutligen utgifvaren nödige förklaringar öfver de ord, som nu mera synas okända, enär han tror dem med säkerhet kunna upplysa meningen.

De källor, ur hvilka Svenskt Diplomatarium hemtas, äro hufvudsakligen de i Statens förvar befintliga originalbref, hvilkas samlande och bearbetande jag serskilt vill anföra, hvartill äfven komma originaler, dem andra samlingar och enskilte äga och benäget tillåta mig använda. De äro skrifna till största delen på pergament och hafva blifvit försedde med sigill intryckte i underhängda vaxkupor, och till en del på papper, då de vanligen hafva sigillet tryckt på skriftens baksida, "å ryggen.” Häribland inberäknas derjemte flere från äldre tider lika med originalerne bevarade vidimationer, afskrifter, öfversättningar, m. m., hvilkas närmare beskaffenhet, jemte hvad annars ovanligt förekommer, serskilt anmärkes. Då originaler saknas, ingå häribland äfven afskrifter: Af sådana finnas från äldre tider större förråd i domkyrkors och klosters så kallade register eller codices, som utgöra hela samlingar af redan i äldre tider, ofta officielt, efter de i berörde inrättningars archiver förvarade original-documenter utskrifna handlingar; äfvensom flere gamla bref och serskilta stadganden träffas afskrifna i gamla lagböcker, m. m., och i sednare tider hafva åtskillige Forskare gjort betydliga samlingar af afskrifter så väl utur dessa Statens handlingar, som ock af annorstädes förefunna gamla documenter; och förekomma sådana äfven upptagne i tryckta böcker.

L. S.

Quæ Patriam spectant Antiquitatis litteræ et monumenta, ea singulari studio conquirenda et conservanda esse, prudentissimus quisque diu ratum habuit. Monumenta vero Regni Sueciæ Diplomatica non solum fontes præbent, ex quibus Historicus præteriti temporis faciem hauriat et indolem, sed constituunt quoque fundamenta præsentis status reipublicæ, quæ victoris armis leges sibi obtrudi non passa, adhuc vetera servat instituta, nominibus licet innovatis et ad diversæ cujusque ætatis sapientiam et usum accommodata. Qui itaque formam imperii nostratium, leges totamque rerum tam publicarum quam privatarum rationem accurate cognoscere et exponere cupiat, hic ad monumenta præteritorum temporum revertatur, ita indagaturus, quæ formæ præsentis fuerint caussæ, et quonam modo transitus ab antiquis ad hodierna sensim præpararetur.

[ocr errors]

Deficientibus vero actis publicis, quæ ipsa reipublicæ disciplinam institutaque sub ævo ethnico explicant, non nisi a fastis medii ævi collectiones documentorum incipi possunt. Aliæ quoque caussæ huic tempori vim et pondus in historia nostra addunt. Tum enim magna totius reipublicæ facta est conversio, a religione Christiana, eique adnexis institutis, profecta. Veteres Septentrionis leges moresque, licet primis eorum fundamentis haud sublatis, formulæ doctrinæque Ecclesiæ Catholicæ aptabantur, multæque novationes et ad publicum et privatum rerum ordinem exinde redundabant. Nova Regum prosapies imperium capesserat, plura illius administrandi nova principia professa: novi civium ordines exstiterant, quorum diversa jura diversæ quoque utilitatis curam et studium adtulerunt: invaluerat denique ars scribendi, cujus usus in rebus tam publicis quam privatis contrahendis memoriam earum posteritati servavit. Historiæ igitur maximi erit momenti, quæ adhuc supersunt hujus ævi temporis reliquias colligere. Inter illas Diplomata s. Litteræ ut dicuntur, quæ continent edicta Regum, judicia scripta, testamenta, transactiones emtionis, donationis, commutationis, aliasque et publicarum et privatarum rerum præcipuum sibi vindicant locum: in illis enim vita hominum ut erat se conspiciendam sistit; ex illis apparet quæ ratio fuerit et tutela legum; quo jure et ordine negotia reipublicæ et privatorum sint tractata; ex illis tandem elucent cujusque seculi ingenium consuetudinesque, mercium pretia monetæque ratio, ut alia taccam, quæ in perpaucis et compendiariis hujus ætatis annalibus frustra requireres.

Quantum vero rei vis et necessitas postulaverit, ut hæ per totum Regnum dispersæ litteræ conquirerentur, diu perspectum fuit; quod quidem testantur non publi

« السابقةمتابعة »